Guest
Digitala Fingeravtryck... “Ryska honungsfällor – där hemliga agenter varit otrogna och pressas att förråda sitt land – funkar inte på fransmän. Det är en av lärdomarna från en tv-dokumentär med unik inblick i den franska spiontjänsten DGSE. Det är ett av de äldsta knepen i spionhandboken. Locka en agent att ha sex, filma det hela, och använd sedan materialet för att tvinga personen att avslöja hemligheter för det främmande landets underrättelsetjänst. Fenomenet kallas för en honungsfälla, och är något som inte minst ryssarna länge varit experter på att utnyttja. Det finns bara ett krux. Det funkar inte på franska spioner. Åtminstone inte enligt ”Nicolas”, som är en av de 20 agenter som har intervjuats i en dokumentär som nyligen visades på fransk tv. – Avhoppare från Sovjetunionen brukade tala om den ”franska paradoxen”. Den innebar att om du ertappade en fransman med en älskarinna och sa till honom ’Vi har tagit dig på bar gärning med 22-åriga Tatjana, vi ska berätta för din fru’, så fungerade det inte, säger Nicolas i dokumentären. – Svaret de brukade få var ’Gör det, visa henne bilderna, hon kommer att förstå’, eller ’hon vet redan’, fortsätter Nicolas. Han arbetar för den franska utrikesunderrättelsetjänsten DGSE, Direction Générale de la Sécurité Extérieure. ”Falsk identitet” DGSE blev känd för en internationell publik genom tv-serien Le Bureau des légendes, eller det svenska namnet Falsk identitet, som sålts till över 100 länder. En serie som under den första säsongen kretsar kring en fransk agents relation med en syrisk kvinna. Tv-serien ”Le Bureau des légendes”, eller Falsk identitet, är en av Frankrikes största exportsuccéer. I dokumentären, som visades på tv-kanalen France 2 tidigare i april, har historikern Jean-Christophe Notin och ett kamerateam under flera veckor fått tillträde till DGSE:s huvudkontor på boulevard Mortier i östra Paris. En access som Notin i intervjuer beskrivit som ”fullständigt unik”. Samtliga personer – förutom den före detta chefen Bernard Emié, som var den som gav tillstånd till inspelningen – framträder under hemlig identitet. Deras ansikten är blurrade, eller i skugga, och rösterna har manipulerats med hjälp av artificiell intillgens. Filmteamet fick lämna ifrån sig sina mobiler och datorer under arbetet inne på DGSE. Allt material redigerades dessutom på plats, utan att få lämna byggnaden, innan det gavs tillstånd att sändas. – DGSE består av ordinära människor som utför extraordinära uppdrag med exceptionella medel, säger ex-chefen Bernard Emié till filmarna. Något som understryks av hans kollega ”Lionel”. – Vi är inte som James Bond, Vi har inte en Walther PPK i fickan, säger han. Tvingas ljuga Helt vanliga är agenterna trots allt inte. I dokumentären berättas det om hur deras hemliga identiteter, eller legender, byggs upp. Hur de tvingas ljuga om vad de egentligen arbetar med för släkt och vänner, och hur vissa till och med startat riktiga revisor- eller advokatbyråer med riktiga kunder, som en front för den egentliga verksamheten. Och där inte ens de övriga anställda känner till vad som pågår. Men som agent finns det ett stort problem. Den tekniska utvecklingen. Eller som ”Franck” uttrycker det: – Vår akilleshäl är biometri. Om vi rekryterar en person som har rest till vissa länder och som har lämnat biometriska spår [fingeravtryck eller foton reds anm] under sin rätta identitet, så kan vi inte låta dem åka tillbaka under en falsk identitet, säger han. Och då spelar det ingen roll om frun eller partnern därhemma är aldrig så förstående.“ De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: HEMSIDA: FACEBOOK:
