Guest
Ja nu är det ju väldigt, väldigt märkligt, för inte kan det väl vara på så vis att diagnosmakarna främst skapar en efterfråga för läkemedelsbolagens produkter.... Nils Johan Artur Bejerot, född 21 september 1921 i Adolf Fredriks församling i Stockholm, död 29 november 1988 i Västerleds församling i Stockholms kommun, var en svensk psykiater och forskare. Bejerot har kommit att kallats den “svenska narkotikapolitikens fader“. Han myntade även begreppet “Stockholmssyndromet“.... Susanne Bejerot, född 22 november 1955, är en svensk psykiater (överläkare), kognitiv beteendeterapeut, dotter till professor Nils Bejerot och gift med Mats Humble. Sedan den 1 februari 2015 är hon professor i psykiatri vid institutionen för läkarutbildningen vid Örebro universitet. Under påverkan av sin far genomförde Bejerot i unga år ett antal studier kring personer beroende av narkotiska preparat. Snart riktades dock hennes uppmärksamhet mot psykiatrin och Bejerot kom att med framgång ägna stor del åt sitt liv åt att behandla både barn och vuxna med tvångssyndrom (OCD), farmakologiskt såväl som psykoterapeutiskt. Bejerot blev år 2000 medicine doktor inom detta område vid Uppsala universitet med sin avhandling Obsessive-compulsive disorders. Personality traits and disorders, autistic traits and biochemical findings. Hon var även en av grunderna av patientföreningen Ananke (idag Svenska OCD-förbundet Ananke) för personer med tvångssyndrom som idag bedriver en omfattande och framgångsrik stödverksamhet. Bejerot har också ägnat tid åt att utreda och behandla vuxna med ADHD och autismspektrumstörning vid S:t Görans sjukhus och leder en forskargrupp inom området på Karolinska Institutet Bejerot verkar även som föredragshållare inom områdena tvångssyndrom och ADHD. Så vad kan då ovan möjligen bero på... “Antalet diagnoser för adhd och autism ökar lavinartat – och fler tycks det bli. Det är orimligt att Sverige, och Stockholm i synnerhet, ligger så högt i jämförelse med globala uppskattningar. Samtidigt är få överens om var gränserna ska dras. Vi behöver samstämmighet för att kunna erbjuda patientsäker och jämlik vård, skriver psykologen Ivo Boytchev. Mer än var tionde ungdom (13–17 år) i Stockholmsområdet har en adhd-diagnos. Var tjugonde har en autismspektrumdiagnos. Dessa siffror är nästan dubbelt så höga som det globalt uppskattade gällande adhd, och nästan sju gånger så höga som snittet i Europa gällande autism. Antalet personer som diagnostiserades med adhd i Sverige var fem gånger så högt 2019 som 2009. Vidare kom det förra året politiska förslag om att utreda alla barn i resurssvaga områden, och i skrivande stund kampanjas det för att kvinnor med stress- och ångestproblematik ska söka neuropsykiatriska utredningar då det kan vara tecken på dold neuropsykiatrisk problematik. Allt detta trots att symtomen bland befolkningen inte har ökat. Är det rimligt? De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: HEMSIDA: FACEBOOK:
